Idag har han fått egna stövlar. Jag gav upp sökandet efter lådan på vinden med Oscars gamla skor, den får komma fram efter hand. Hittade istället en second-hand-affär i Högdalen och där fanns de mest perfekta gummistövlar i storlek 22 med varmt foder, i gott skick och i rätt färgställning till overallen! Fyrtio kronor var ett bra pris tyckte jag och slog till.
Från Högdalen var inte färden lång till Bandängen, en parklek med djur på gränsen mellan Bandhagen och Högdalen. Nils Erik klev där i sitt livs första vattenpöl och fick se sitt livs första får, kaniner, ankor och till och med en gås. Och klappa sin första katt, den gillade han nog bäst för den fick man ta på, de andra djuren var inne i sina inhägnader och fick bara betittas - inte beröras. Men han tyckte det var roligt, pekade på de olika inhägnaderna och sade "dä!" när han ville se de olika djuren igen. Kaninerna var på andra plats efter katten, dem kollade han in länge och väl. Och ganska fascinerad var han också över gåsen, den lät så kul.
Och så har han fått två nya kindtänder. Jag såg dem titta fram idag som små vita punkter i tandköttet i överkäken. Elva tänder tillsammans hittills alltså.

nionde veckan på pappaledigheten

Det föll rejält med snö i natt igen, så jag tog Nils Erik i pulkan på förmiddagspromenaden. Då kunde vi passa på att åka lite i backen utanför huset också. Han somnade sedan i pulkan på vägen hem, väl hemma lyfte jag över honom i vagnen och ställde ut honom på balkongen för fortsatt sömn. Han sover bra i det fria - två timmars middagslur blev det.
Till lunchen idag skulle han ha ketchup på potatismoset! Ketchupflaskan stod framme på bordet eftersom jag åt wienerkorv till mitt potatismos (när Nils Erik skall ha potatismos gör jag oftast dubbel portion så får jag min lunch enkelt samtidigt). Förra veckan bjöd Oscar honom på sitt potatismos som var smaksatt med ketchup, och uppenbarligen har han fått smak för det. Han pekade bestämt med gaffeln på ketchupflaskan och sade "dä!" Han fick en liten klick ketchup på maten och slevade i sig begärligt. Så ville han ha mer, och det slutade med att han fick en liten klick ketchup på varje sked med mat. Å andra sidan åt han upp varenda gnutta av lunchen idag, jag fick skrapa sista resterna ur tallriken innnan han var nöjd.
På eftermiddagen tog vi en promenad till Gubbängen. Jag hade ett brev till stadsdelsnämnden som skolchefen skall ha angående Oscars önskade skolval till sjuan. Jag tyckte jag kunde spara in portot och samtidigt få en promenad. Med vagnen denna gång, inte pulkan, det har hunnit töa en del under dagen. Nils Erik somnade igen, så på kvällen var han svår att få i säng. Han var på ett lysande skojhumör och jagade runt som en vilde innan han fick på pyjamasen och sedan fick sin flaska med välling. Fast inte somnade han av det, så han fick skrutta runt till nio innnan han visade trötthetssymptom. Men sedan somnade han ganska snabbt när mamma sjöng för honom.

Idag var vi på kaffebjudning hos Lisas bekanta från gamla lantstället på Ljusterö, Gunvor och Lennart. De har fem barnbarn, alla flickor, och påstod att pojkar är livligare än flickor - jag vet inte om det är så eller om det beror på person. Men nog försökte Nils Erik göra allt för att leva upp till påståendet. Han utforskade hela huset inklusive flera köksskåp och lekte med allt han fick fatt på. Det är inte direkt avkopplande att gå på bjudning med en ettåring, men det är roligt. Han blir alltid det centrala samtalsämnet, och som stolt pappa blir man ju aldrig trött på människor som uppskattar honom och berömmer honom och tycker att han är fin!

Mormor och morfar hälsade på idag. Vi hade lovat storebror Oscar en speldag på sportlovet, och detta var sista chansen. "Bondespelet" blev det. Nils Erik ville gärna vara med, men vi fick passa på medan han sov. Han har inget tålamod att vänta medan de andra deltagarna slår med tärningen....
Han är tillbaka på två sovperioder igen, förmiddagslur och eftermiddagslur.

Ingen förmiddagslur idag heller. Dags för bara en sovgång per dag?
Kraftig snöyra idag på morgonen, så jag tänkte att vi skulle stanna inne hela dagen. Men efter lunch blev det soligt väder, så vi tog en promenad till Farsta Centrum för att handla. På eftermiddagen hade jag tvättstugan, och Nils Erik hade med sig sin stora boll att leka med.

Idag ville han absolut inte sova förmiddagsluren kl 11 som vanligt. Somnade istället vid ett-tiden, och sov sedan ingen eftermiddagslur. På kvällen var vi hos goda vännerna David och Inger i Snättringe och det blev lite sent. Men han höll sig pigg hela tiden och somnade inte förrän i bilen hem kl 22. Men han tar väl igen det imorgon kan jag tro.
David och Inger har en flicka som heter Sofia och är tre år, och en pojke född 8 januari i år - Erik som är knappt två månader gammal alltså. Plötsligt tyckte jag att Nils Erik var jättestor och kan klara sig själv i nästan allt. Jämförelser gör att man ändrar perspektiv på vardagen. Fast han är ändå min lille pojke som behöver ses till hela tiden.
Nils Erik tyckte det var kul med Sofias alla leksaker. Många grejor med knappar som man kunde trycka på och få saker att hända. Kanske dags att investera i någon rolig grej åt honom? Å andra sidan har han lika kul med när han får plocka i och ur potatis i potatisburken....

Ny månad. Och åttonde veckan på min pappaledighet. Det är härligt mest hela tiden. Men ganska stressigt också. Om aftonen när kvällsgröten är uppäten och det är diskat i köket andas man ut, stryker svetten ur pannan och tänker "Jag klarade den här dagen också!"
Hela dagarna är det deadlines att hålla. Mattider, sovtider, disken borta, tvätten i schack, matförråden fyllda, golven rena, soppåsarna utburna. Komma ut i det fria en stund varje dag, vattna krukväxterna, kolla läxan för storebror, ögna igenom dagstidningen. Middagen färdig kl 18. Hemmamannens vardag är tuff!
Nils Erik har lärt sig ett nytt ord idag. "Po-ta" = potatis. Jag upptäckte det när jag lyfte upp honom vid spisen och lyfte på locket till kastrullen. "Po-ta!" sade han klart och tydligt. Kul!